EVAS RUM

Sammanfattning

Ska sammanfatta de senaste dagarna.
I måndags började dagen med en helt galen tvåtimmarspromenad över stock, sten och is. Jag var otroligt uppiggad och taggad men även helt slut efter den prommisen. Jag kastade mig över rapportskrivandet med stor entusiasm och slutade inte förrän det var dags att fixa middag.

I tisdags skulle jag träffa min lärare som lovat hjälpa mig med mina excelfiler så jag kunde inte gå på prommis direkt på morgonen med Eva. Istället kom vi överens om att jag skulle ringa henne när jag väl var hemma igen. 

Medan jag borstar tänderna på tisdagmorgon och ska luta mig över handfatet för att spotta känner jag en skarp smärta i korsryggen och jag tappar orken att hålla upp överkroppen. Turligt nog får jag upp händerna i tid för att ta emot innan näsan  får närkontakt med kranen.
Där blir jag stående och kan inte räta på ryggen för att det gör så ont. Efter mycket möda och stort besvär lyckas jag räta på mig och ställs inför nästa problem. Hur i herrans namn ska jag få på mig kläderna. Står som gud skapade mig och är ensam hemma då storingen som fått jobb, jippie, åkt iväg kl 7 och minstingen hunnit gå till skolan kl 8. image505

Nöden är som bekant uppfinningarnas moder och så även nu. Vi har ett par långa skohorn som är böjda i ändarna för upphängning och dessa blir till ypperlig hjälp idag.
Jag slänger trosorna på golvet, kliver i med fötterna och med ett skohorn i varsin hand hakar jag på trosorna och drar upp dem tills jag kommer åt att dra på dem med händerna. Gör likadant med långbyxorna.
Men hur tusan ska jag få på mig strumporna när det gör så förbålt ont då jag försöker böja mig. Jag värmer en vetekudde tills den blir riktigt varm och trycker mot skinnet vid korsryggen. Det BRÄNNER som eld och gör mycket ondare än ursprungsvärken och snabbt som ögat tar jag på mig strumpor och skor.

Jag är nu helt slut och genomsvettig men jag måste iväg till skolan för att få hjälp med filerna annars kommer jag inte vidare med rapportskrivandet.
 Att komma i och ur bilen var inte helt lätt och tog sina modiga minutrar. Till råga på eländet var det rätt halt i tisdags och lite sand så jag halkade till och tappade andan pga smärtan när jag parerade halkningen.

Jag fick i alla fall hjälp med filerna och tråcklade mig hem till slut. Väl hemma igen efter 4 timmar kunde jag inte gå i trapporna upp till lägenheten. Vi har visserligen inte mer än 8 trappsteg men det gick inte. Efter 20 minuters väntan kom en granne hem och hjälpte mig upp för trapporna.  Sedan dess har jag inte varit ut. Det är lite bättre nu men att böja sig framåt eller åt sidan går inte. Inte kan jag sitta vid datorn heller längre än några minuter i taget och då blir det inte mycket gjort.     
Men det kunde varit värre, det kunde ha varit diskbråck:) Och det hade tagit mycket längre tid att kurera.

Kommentarer
Postat av: EVA

Ojojojoj ! Usch så jobbigt ! När ryggen brakar är det inte kul alls !
Hoppas du får det bättre nu över helgen vännen !
***
Ha så skön helg som möjligt !
KRAM EVA

2008-02-22 @ 08:34:44
URL: http://whiskyochchampagne.blogg.se
Postat av: /B

Är det ischias? Hoppas du tar dig ned för trapporna när du ska kalasa i morrn...

2008-02-22 @ 08:45:27
URL: http://lyckligagatans.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: